Sök efter:
Akrylmålning med fyra hästar i olika färger
Vilken är din ledningsfilosofi?

Ledningsfilosofin formar hela organisationen, inklusive på vilket sätt medarbetarna förstår sina roller och vilken information ni behöver dela med varandra.

Den nyutkomna slutrapporten från Lunds universitet Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som byggger relationer och förtroende lyfter tio viktiga punkter för en organisation. Den första punkten lyder kort och gott: Diskutera ledningsfilosofin kontinuerligt!

Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, som i sin tur betyder att göra gemensamt. Organisationskommunikation handlar med andra ord om att skapa förståelse och gemenskap inom och kring en organisation. Ett vanligt misstag är att utgå ifrån att kommunikation har skett! Ledningen tror att medarbetarna är insatta i hur organisationens filosofi, visioner och målsättningar ser ut. De har ju själva arbetat med dessa frågor under lång tid och därefter publicerat sina resultat på intranätet. Medarbetarna tror å sin sida att ledningen förstår var det finns problem, de har ju sinsemellan diskuterat detta under lång tid.

Det aktiva lyssnandet är alltså viktigt för att förstå om du har lyckats att skapa gemenskap, vare sig din organisation är hierarkiskt uppbyggd eller platt. Alla, oberoende av roll, behöver ha en likartad syn på hur organisationen ska fungera och vad som är prioriterat. Utan dessa gemensamma synsätt finns annars risken att olika medarbetare (i bästa välvilja) tolkar organisationens ”varför” på sitt eget sätt och agerar därefter. Resultatet blir inte bara onödiga interna konflikter utan även en organisation som spretar och tappar fart.

Hur rör sig informationen?

De flesta organisationer har någon form av administrativ struktur som kan beskrivas i ett schema. En vanlig tankevurpa är att kommunikationen fungerar ungefär på samma sätt – att information följer schemats linjer för att så småningom nå fram till utvalda medarbetare. Och att även medarbetarna följer den här modellen när de utbyter information med varandra.

Verkligheten ser annorlunda ut. Information är osynlig och rör sig på ett komplext sätt i flera olika riktningar. Ibland bromsas flödet upp och till och med stannar. Ibland förändras informationen på vägen.

Fundera vidare

  • På vilka sätt visar det sig om medarbetarna är medvetna om organisationens filosofi och målsättningar?
  • I vilka sammanhang når information fram? Vad leder det till?
  • I vilka sammanhang når information inte fram? Vad leder det till?
  • Vem lyssnar på vem? Varför?
  • Var sker det oväntade? Varför?
  • Var finns det motstridiga uppfattningar? Varför?

Vad vill din organisation?

En verksamhet måste ha tydliga målsättningar och en tydlig filosofi. Alltför ofta har jag stött på organisationer och projekt som inte riktigt vet vad de vill – och som hoppas att detta ska kunna åtgärdas med ”mer kommunikation”.

Det blir ett omöjligt uppdrag. Informationsflödena inom och runt en organisation bygger nämligen på att organisationen vet vad den vill. Det strategiska kommunikationsarbetet använder olika typer av aktiviteter för att göra verklighet av de levande visioner och målsättningar som lednings- eller arbetsgruppen har tagit fram.

Foto på en blå filt som titar på ett äpple
Vad gör AI med oss som människor?

Naturligtvis finns det mycket gott att säga om AI. Det ger fantastiska möjligheter till förbättringar och framsteg inom väldigt många områden. 

Men.

AI kan bland annat användas för att skapa texter, bilder och filmer av så hög kvalitet att det är svårt att avgöra om de är skapade ”på riktigt” eller av en dator.

Det ställer till det rejält i samarbete och kommunikation mellan människor. Redan nu behöver jag dagligen fundera och utvärdera kring vad som är äkta och vad som är påhittat. Jag vet inte alltid om jag har kontakt med en dator eller med en människa. Inom en snar framtid kommer det att i stort sett vara omöjligt att veta vad som är vad. 

Demokrati, tillit och samarbete

Jag funderar också på vad det i förlängningen innebär för demokratin. Hur påverkar det tillit och samarbete mellan människor om vi ständigt möts av olika versioner av ”verkligheten” eller ”sanningen”? Hur ska vi kunna bygga tilltro och förtroende? Hur ska vi kunna veta om en (politisk) ledare verkligen säger eller gör det som vi ser att ledaren gör på videon? Hur ska vi veta vilka vi ska rösta på? Hur ska vi kunna lita på att det vi hör och ser verkligen sker?

Hur länge orkar vi?

Kanske kommer vi att helt och hållet tappa tilltron till digitala kanaler när vi inte längre orkar att ständigt försöka kontrollera vad som är sant och vad som är olika typer av försök till påverkan åt det ena eller andra hållet. Det blir som en gigantisk desinformationskampanj som som i sin tur skapar rejäl instabilitet i samhället.

Hur är dina tankar i sammanhanget?

Hästskulptur i polymerlera som tar en selfie
Så kan du styra algoritmerna

Du kanske tänker att du blir styrd av algoritmer – men i själva verket har DU stora möjligheter att påverka vad som ska visas.

Först och främst: Vad är en algoritm?

I sociala och digitala medier är det en samling regler som väljer ut vad som ska visas för just dig. Det påverkas till mycket stor del av vad du visat intresse för tidigare. Du behöver inte ens ha gillat eller klickat – det kan räcka med att du stannat upp i ditt scrollande en aningen längre stund. Vad som visas i ditt flöde beror också på vad dina vänner eller personer som på något annat sätt liknar dig (kan vara geografi, intressen, ålder etc) i sin tur har visat intresse för.

Negativa nyheter prioriteras

Vi människor verkar dras till negativa nyheter och konflikter. Det leder till att de som producerar nyheter gärna lyfter fram konflikter eftersom det ger mer klick, och i sin tur ökade intäkter.

Och algoritmerna hänger på och förstärker effekten, det blir mer av det som folk klickar på. Prova att göra en egen undersökning: Följ under 2-3 dagar några av dina vanliga nyhetskanaler. Fundera på hur politik och andra händelser beskrivs. Hur ofta handlar det om negativa saker, konflikter och starka ord, till och med personliga påhopp? Hur ofta handlar det om positiva saker, väl fungerande lösningar eller konstruktiva förslag?

Vad kan du göra?

Egentligen är det enkelt. I ditt digitala flöde väljer du inte bara sådant som du blir triggad eller upprörd av, utan även sådant som handlar om konstruktiva diskussioner och som lyfter den komplexitet som vårt samhälle bygger på.

Ju fler vi är som aktivt väljer bort att ägna tid och klick åt förenklingar, personangrepp och hatretorik, desto mindre belöning får de som ägnar sig åt det. Ju fler vi är som väljer att ägna tid och klick åt konstruktiva förslag och dialog, desto mer belöning får de som ägnar sig åt det.

På så sätt kan vi alla dra vårt lilla strå till den stora algoritmstack som väljer vad som ska visas på våra skärmar. Vi kan alla bidra till att lösa upp låsta positioner när vi visar att vi premierar sådant som leder till utveckling och konstruktiv dialog.

Så möter du alternativa fakta

Du ser ett TV-program eller läser ett inlägg på sociala medier. Plötsligt inser du hur allt ligger till! Du tillhör den lilla grupp av smarta människor som har fattat och extra skönt känns det att du till och med förstår bättre än de som har lång utbildning och erfarenhet inom området. Du känner att du är värd något. Du mår helt enkelt gott! 

De flesta vill må bra och vara lyckliga. En väg till lyckan är att känna sig bekräftad och att vara en del av en gemenskap.

De flesta alternativa fakta och konspirationsteorier spelar på den här typen av grundläggande känslor och det är en av anledningarna till att faktaresistens uppstår. För om du skulle ta till dig information som säger emot det du just har lärt dig – vad skulle hända då?

Jo, du skulle antagligen bli lite mindre lycklig. Du skulle uppleva det som en förlust på flera sätt.

Därför håller du fast vid det som gör att du mår bra även om omvärlden öser sådant som de kallar fakta över dig. Du slår ifrån dig med stor kraft eftersom du vet att de är ute efter att du ska ändra uppfattning. Du mår till och med ännu bättre av den här kampen eftersom du bevisar för dig själv hur stark du är. Du bli allt mer övertygad.

Förstå den du vill nå fram till

Nu byter vi perspektiv. Nu är ”du” i stället den som försöker nå fram till den som tror på alternativa fakta.

Grunden för all kommunikation är att förstå den som du vill nå fram till. När du – som i början av den här texten – ser situationen ur målgruppens ögon förstår du problematiken på ett bättre sätt. (Ja, jag förstår att du gärna vill ge den andra personen korrekta fakta så att denne därmed kommer att byta inställning. Men det fungerar som sagt inte.)

Du kommer nämligen snart att inse att för den andra personen handlar det egentligen inte om fakta. Det handlar ofta om samhörighet och om att känna sig utvald. För att nå fram behöver du hitta vägar som hjälper den här personen att fortsätta må bra eller till och med bättre.

Och det är nu som det blir komplicerat.

Tänk två tankar samtidigt

Men det finns möjligheter. Börja med att prata med och lyssna till den här personen, och försök förstå vad som är viktigt för denna, vad det är som gör hen till en hjälte i personens egna ögon. Försök inte att vända den andra personens perspektiv, utan sikta på att bredda det. De flesta problem har inte en enda enkel lösning, utan det finns för det mesta många olika typer av lösningar. Detta gäller oberoende av om det handlar om att hålla befolkningen frisk, att minska risken att bli utsatt för våld eller att skapa bättre villkor på arbetsmarknaden.

Tillsammans kan ni börja prata om vad problemet egentligen är. Det är nämligen vanligt att olika personer ser olika problem, och därför är det inte så konstigt att det blir svårt att komma överens om lösningar.

När ni är överens om vilka problem som ska lösas blir det enklare prata vidare: Vad kan man göra i var och en av dessa olika situationer? Kan det finnas flera lösningar? Kan vissa åtgärder vara bättre i vissa situationer än i andra? Förhoppningsvis kommer ni fram till att det finns olika typer av åtgärder och att de kan komplettera varandra. Personen du pratar med känner sig nöjd, för denna känner sig sedd och har dessutom lärt sig mer. Hen kan tänka två tankar samtidigt.

Media har en viktig roll

Media är viktiga i sammanhanget. Naturligtvis finns det journalister som skriver mycket intressanta och nyanserade texter, men i sin jakt efter klick presenteras frågor ibland på ett sådant sätt att polariseringen snarare ökar än minskar. Det märks inte minst i politiska sammanhang där anhängare av olika sidor till och med undviker att ta del av ”den andra sidans” kanaler.

Hur ska vi då kunna förstå varandra? 

Se klimatet som en möjlighet

Genom hela mänsklighetens utveckling har vi ställts inför olika typer av problem. Dessa problem har varit katalysatorn till förändring och en ofta positiv utveckling. Det har helt enkelt inte gått att fortsätta på det gamla sättet längre eftersom förutsättningarna har ändrats. Problemen har fått oss att samarbeta och på ett kreativt sätt hitta möjligheter och lösningar.

Även klimatfrågan innebär möjligheter till positiv utveckling. Klimat kan beskrivas som ett medelvärde av vädret över längre tid, oftast minst trettio år. Under den senaste tiden har klimatet förändrats snabbt, och förändringen kommer att fortsätta. Det handlar inte bara om värme utan också om för lite vatten, för mycket vatten, förstört vatten och extremväder som slår till plötsligt. Den för alla människor livsviktiga livsmedelsförsörjningen hotas.

Under de senaste åren har många olika lösningar presenterats, både när det gäller att minska vår användning av fossil energi och när det gäller att anpassa samhället till de klimatförändringar som vi redan upplever och som vi kommer att uppleva i framtiden.

Ändå känns det ibland som om det står stilla. Om jag skulle sammanfatta den allmänna debatten skulle jag vilja säga att det finns två sidor. En sida som säger ”Det går käpprakt åt pepparn – GÖR något!” En annan sida som säger ”Det finns ingen klimatproblematik, det är helt naturligt att vädret varierar.”

Fokusera på samspelande lösningar

Jag skulle vilja att den allmänna debatten i stället fokuserar på lösningar av olika slag, utan att gå i någon form av ställningskrig för det ena eller andra som det enda rätta. Som diskuterar olika lösningars fördelar och nackdelar och på vilka sätt de kan komplettera varandra. Vi behöver en konstruktiv diskussion som fokuserar på hur det arbete som behöver göras ska genomföras, inte om det överhuvudtaget ska göras.

FN:s klimatpanel IPCC anger ledarskap, samarbete, styrmedel, uppmärksamhet på rättvisa och kunskap som viktiga beståndsdelar i detta arbete. Communicare är ett latinskt ord som betyder ”att göra gemensamt”. Det som behövs är alltså ett strukturerat kommunikationsarbete som leder till att människor förstår varandra och vill samarbeta i de här viktiga frågorna.

Vi har redan mycket kunskap och många lösningar. Vi behöver ta aktiva kliv framåt och med öppna ögon inse vilka utmaningar som vi står inför så att vi på ett konstruktivt sätt kan göra något åt dem. Vi kan få ett ännu mer givande samhälle när vi samarbetar mer. Vi måste samtidigt inse att klimatet inte är något som finns på en höger-vänster-skala. Klimatet liksom bara är.

Uppdatera regelverken

Vi behöver se över regelverken. Vilka regler, lagar och andra bestämmelser behöver ses över och uppdateras? Många skapades i en annan tid, med helt andra samhällsutmaningar. Vilka företag och organisationer behöver samarbeta för att kunna bidra till omställningen? På vilket sätt kan politiken underlätta för olika aktörer?

Mängder av lösningar finns som sagt redan, och fler kommer att tas fram, men för att de ska bli riktigt verkningsfulla behöver de användas i kombination med varandra. Media kan bidra genom att lyfta goda exempel och överallt kan vi använda oss av beteendedesign, alltså att göra det både lätt och roligt att göra rätt.

Ta kollektivtrafiken som ett exempel. Den är ett samspel mellan de som planerar kollektivtrafiken och de som reser med den. Systemet måste vara pålitligt för att människor ska välja att använda det. Ett dåligt fungerande system får människorna att välja andra och individuella lösningar, men ett väl fungerande system lockar allt fler användare, vilket skapar incitament för att ytterligare utveckla systemet.

Använd strategisk kommunikation

Vi måste vara ödmjuka för att det här är stora och otroligt komplexa frågor, där det inte finns en enda och enkel lösning. Det många olika lösningarna bygger i mycket hög grad på samarbete och samförstånd. Vi som arbetar med kommunikation kan strategiskt bidra i dessa samarbeten, vi får olika initiativ att synas, vi skapar struktur, vi hjälper människor att förstå varandra och vi lyfter fram lösningar så att olika aktörer inser på vilket sätt de kan jacka in.

Enskilda aktörer är för små för att på egen hand kunna skapa en positiv förändring. Men tillsammans, när vi aktivt kommunicerar, kan vi skapa möjligheter. Vem vet – med de samhällsförändringar som vi står inför kanske våra mänskliga samhällen blir både roligare och bättre? Nya initiativ kommer att skapa nya gemenskaper. Och finns det något bättre än att jobba mot gemensamma mål?

Ta till vara IPCC:s samlade kunskap

Det finns mycket att utgå ifrån i de rapporter som FN:s klimatpanel IPCC ger ut. I måndags den 23 mars 2023 kom Syntesrapporten som sammanfattar de special- och delrapporter som kommit under de fem senaste åren. Inledningsvis beskriver den tydligt hur klimatförändringen ser ut och sedan följer bra kunskapsunderlag till det som behöver göras.

För ungefär ett år sedan, i skuggan av kriget i Ukraina, kom IPCC:s delrapporter 2 och 3. Jag tycker att de är superintressanta eftersom de handlar om just lösningar. Tvåan ”Effekter, anpassning och sårbarhet” diskuterar vilka effekter som klimatförändringen ger på samhället och på vilket sätt vi kan anpassa oss till dessa effekter. Trean ”Att begränsa klimatförändringen” handlar om utsläppsminskningar och visar vilka områden, branscher och sektorer som står för utsläppen. Den ger också konkreta förslag till hur vi kan arbeta med utsläppsminskningar.

Vi kan inte bortse från klimatet. Jag vill därför att mer av diskussionerna ska handla om hur vi tillsammans kan bygga ett bra och välfungerande samhälle i ett klimat i förändring. Så låt oss tillsammans på ett möjliggörande sätt diskutera lösningar och möjligheter. Låt oss använda kommunikation som ett professionellt verktyg för att hantera dessa svåra frågor på ett så bra sätt som det bara är möjligt.

Klimatet är vår framtid. 

Varför är berättelsen så viktig?

I våras kom Klimatpolitiska Rådets rapport med rekommendationer till regeringen gällande en klimatpolitisk handlingsplan. Den innehåller mycket klokt, men det allra klokaste rådet är:
”Utveckla en tydligare, övergripande berättelse om Sveriges klimatomställning.”

Jag skulle gärna vilja spetsa det till ”Utveckla en TYDLIG och ÖVERGRIPANDE berättelse om Sveriges klimatomställning”.

Men varför är själva berättelsen så viktig?
Jo, genom en berättelse skapar vi en gemensam och positiv bild av hur vi vill att Sverige ska fungera i framtiden. Vi visar vilka samarbeten som behöver finnas och vem som förväntas göra vad. Berättelsen gör det helt enkelt lättare för alla att fatta beslut, oberoende av om du är en myndighet, ett företag eller en privatperson. Vi förstår hur vi får en riktigt bra framtid om vi gör saker på ett lite annorlunda sätt, vilket inte alls behöver betyda uppoffringar och försakelser.

Ta som exempel de stora förändringar som under de senaste decennierna har skett inom digitalisering och mobiltelefonanvändning. Jag upplever att mycket har blivit enklare, smidigare och snabbare.
Även en klimatomställning som leder till att vi dels förbereder samhället för ett annat klimat och dels släpper ut mindre koldioxid kan ske i form av förbättringar. Särskilt om vi har en gemensam bild av hur vi vill att framtiden ska se ut. Stora delar av de lösningar och den teknik som behövs finns redan redan. Nu gäller det att få till de samarbeten som behövs.

Som FN:s klimatpanel IPCC säger: Klimatet är vår framtid.  

Hur vill DU att vår framtid ska se ut?