Sök efter:
Akrylmålning med fyra hästar i olika färger
Tänk alltid strategiskt!

I mina blogginlägg kring den nyutkomna slutrapporten från Lunds universitet Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som bygger relationer och förtroende har jag nu kommit till rapportens femte punkt. Den heter ”Tillämpa ett strategiskt tänk i alla kommunikationsaktiviteter!” 

Mycket förenklat kan kommunikationsfunktionen i en organisation kokas ner till tre värdeskapande aktiviteter: Producera, stötta och driva.

Det verkar dock som om många uppfattar ”kommunikation” som enbart att producera material och innehåll. Den som tänker så missar att själva innehållsproduktionen bara är det sista steget av ett mycket omfattande arbete.

Om jag tar min favoritjämförelse ”att bygga ett hus” så är det nog få personer som kallar in en hantverkare och kort och gott ger denne i uppdrag att bygga ett hus. Först måste det definieras vilken typ av byggnad det handlar om och vad den ska användas till. Är det ett bostadshus, ett kontorshus eller en industribyggnad? Hur många människor ska vistas i huset? Hur stort ska huset vara? Var ska huset ligga?  Själva byggandet föregås av en lång process som omfattar bland annat idéskapande, ansökningar, tillståndsprövningar, ritningar, hållfasthetsberäkningar, materialval, inköp, avvägningar, kompromisser, upphandling av tjänster med mycket mera. Det är sällan samma person som gör ritningarna som sedan gör själva monteringen och slutfinishen. Projektet utförs av en stor grupp människor med sinsemellan kompletterande kompetenser.

Det är samma sak med ”kommunikation”. Det är inte bara att be en person att kommunicera. Precis som vid husbyggande handlar det om att först ta reda på vad målet är. Är det stort eller litet? För vilka vill vi skapa nytta? Hur? När? Varför? Sedan börjar processen med idéskapande, inläsning, strategier, val av målgrupper, val av kanaler, ekonomi, aktivitetsplaner, bokningar, kompromisser, avvägningar, upphandlingar med mycket mera.

Vad har organisationen för mål?

En mycket stor del av kommunikationsarbetet är att utgå ifrån organisationens målsättningar och därifrån inte bara definiera olika målgrupper och intressenter utan också utvärdera vilka kombinationer av interna och externa aktiviteter som skapar de bästa förutsättningarna. Först därefter kan innehållsproduktionen ske.

I rapporten från Lunds universitet sägs: ” Forskning visar att ledningsgrupper och chefer uppfattar stöttning och drivandet av utvecklingen av organisationens kommunikation som mer värdeskapande än produktionen.”

Samtidigt måste naturligtvis produktionen av material och innehåll också ske. Annars vore det ju som att lägga ner ett gediget planeringsarbete inför uppförandet av en byggnad och sedan strunta i själva byggandet.  

Vem ska göra jobbet?

Ja, det beror naturligtvis på hur stor organisationen är och hur den är uppbyggd. I många mindre organisationer är kommunikatören en mångsysslare som både har ett strategiskt ansvar i organisationens ledning, som stöttar övriga ledare och medarbetare i deras dagliga kommunikativa utmaningar, som driver olika kommunikationsprojekt (exvis event, utbildningar och konferenser) och som dessutom producerar innehåll till organisationens olika kanaler. I större organisationer är de här ansvarsområdena ofta uppdelade på flera personer.

Balansen är viktig

I alla organisationer är det viktigt att hitta en balans och en tydlighet mellan vem som gör vad. Detta dels för att underlätta det interna arbetet, men också för att skapa en rimlighet i kommunikatörernas yrkesroll.

Därför är strategiarbetet så viktigt. Med hjälp av det har organisationen på förhand lagt en plan med målsättningar och ansvarsfördelningar. Den skapar inte bara tydlighet och underlättar framtida uppföljningar. Den är också ett ovärderligt stöd när det oväntade sker och måste hanteras under stor tidspress.

Vem ansvarar för etiken i din organisation?

Jag tror att vi alla är överens om att etik är viktigt, men det är ofta ganska diffust vem som ansvarar för detta i en organisation. Naturligtvis har ledningen det yttersta ansvaret, och varje medarbetare har också ett eget ansvar. Samtidigt är det ofta den som arbetar med kommunikation som lyfter frågor gällande etik och moral eftersom det är denne som funderar på hur man ska förklara vad organisationen håller på med.

Journalister granskar organisationer utifrån, men vi som arbetar med kommunikation granskar organisationen inifrån. Allt måste kunna vara transparent, och vi som organisation ska kunna stå för det vi gör.

Många är de gånger som jag internt lyft vissa obekväma saker, just för att vi som organisation ärligt och öppet ska kunna svara på frågor om detta. Det handlar aldrig om att sopa saker under mattan eller att försköna, utan att helt enkelt se till att organisationen står för det den säger att den står för och gör det som den säger att den gör. Först då kan kommunikatören utföra sitt uppdrag: Att förvalta och utveckla organisationens förtroendekapital och anseende.

Den nyutkomna slutrapporten från Lunds universitet Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som bygger relationer och förtroende lyfter tio viktiga punkter för en organisation. Den fjärde punkten i rapporten heter just Ta etiken på allvar! Så här står det bland annat:

Målet med strategisk kommunikation är att bygga relationer och förtroende som i sin tur sörjer för framgångsrika och effektiva verksamheter. Relationer och förtroende byggs genom interpersonell kommunikation mellan personer, och äkta dialog är därför en etisk praktik. I den äkta dialogen, eller symmetriska kommunikationen, är fokuset inte i första hand att strategiskt försöka övertala andra utan att lyssna in och försöka förstå andras perspektiv (Kent, 2022).”

Globala etiska riktlinjer för kommunikationsarbete

I juni 2010 deltog jag i Global Alliances globala möte där vi bland annat tog fram dokumentet Stockholm Accords. För mig var det oerhört intressant att få denna inblick i hur kommunikationsarbete bedrevs i olika delar av världen och hur mycket vi hade gemensamt. Därför ägnade jag mitt examensarbete i kommunikationsvetenskap till att utforska på vilket sätt vi i Sverige förhöll oss till dessa principer.  Efter Stockholm Accords följde Melbourne Mandate (2012) och Barcelona Principles 2.0 (2015).

I dessa dokument är etik centralt och beskrivs i Global Principles of Ethical Practice in Public Relations and Communication Management. Här hittar du till och med en checklista som du kan använda om du behöver ett beslutsstöd i etik-relaterade frågor.

Är du även intresserad av vad som gäller kommunikation och AI kan du läsa mer här i Guiding Principles for Ethical and Responsible Artificial Intelligence

Här är de 16 globala etiska principerna enligt Global Alliance

Guiding principles

  • Working in the public interest
  • Obeying laws and respect diversity and local customs
  • Freedom of speech
  • Freedom of assembly
  • Freedom of media
  • Honesty, truth and fact-based communication
  • Integrity
  • Transparency and disclosure
  • Privacy

Principles of professional practice

  • Commitment to continuous learning and training
  • Avoiding conflict of interest
  • Advocating for the profession
  • Respect and fairness in dealing with publics
  • Expertise without guarantee of results beyond capacity
  • Behaviours that enhance the profession
  • Professional conduct
Kvinna med dator i knäet
Helt oumbärlig eller totalt onödig?

Att arbeta med kommunikation i en organisation kan innebära att vara den som utvecklar och implementerar organisationens strategier eller att vara den som publicerar inlägg på Instagram. Och allt däremellan. Inte undra på att det uppstår fördomar, missförstånd och oklarheter. Vad kan vi göra åt detta?

Du har troligen upptäckt att det diskuteras en hel del i media kring kommunikatörsyrket. Ena dagen onödigförklaras rollen. Ett exempel är en insändare i Göteborgsposten 2024-03-12 som bland annat skriver: ”För att travestera Shakespeare: ”Something is rotten in the city of Gothenburg”. Kommunala kommunikatörer kostar många miljoner kronor varje år av våra skattepengar.”

Andra dagen verkar det inte finnas några gränser för vad en enda person kan uträtta. En debattartikel i Dagens Resumé 2024-03-14 skriver ”Hur mycket arbete går det egentligen att klämma ur en kommunikatör?” och visar på en jobbannons där en halvtidsanställd kommunikatör förväntas upprätthålla fem tjänster – som projektledare, social mediaredaktör, webbredaktör, innehållsproducent och pressansvarig.

Den nyutkomna slutrapporten från Lunds universitet Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som bygger relationer och förtroende lyfter tio viktiga punkter för en organisation. Den tredje punkten lyder: ”Upprätthåll ett reflekterande samtal om professionen!” I rapporten är författarna förvånade över att det i de undersökta organisationerna är ovanligt med interna diskussioner kring hur professionen ska kunna förbättras och utvecklas.

Rollerna är för otydliga

När jag ser de här tre inspelen så står det klart för mig att olika personer har olika uppfattningar/fördomar om vad en kommunikatör är och gör. De som går under yrkesbeteckningen kommunikatörer kan till exempel vara kommunikationschefer, webbredaktörer, produktchefer, skribenter, organisationsutvecklare, projektledare, sociala medie-redaktörer, marknadsförare, filmare, företagsledare, poddskapare, presskontakter, mellanchefer, strateger, innehållsproducenter med mera. Deras arbetsuppgifter kan handla om att ha en djup förståelse för samtliga kommunikativa processer inom och runt hela organisationen likväl som att hantera ett enda specialområde. En kommunikatör kan helt sakna eftergymnasial utbildning eller ha många års universitetsutbildning.

Och naturligtvis varierar det också inom de olika utbildningarna. En examen inom medie- och kommunikationsvetenskap kan variera lite beroende på högskola/universitet, men ofta handlar det om analyser, rekommendationer och målsättningar gällande organisationers kommunikationsarbete inklusive ledarskap och organisationsutveckling. Det finns också program som fokuserar på exempelvis filmproduktion, medieproduktion eller språk och retorik. YH-utbildningar i ämnet handlar ofta om praktiska färdigheter som exempelvis att använda sociala medier och att skapa och genomföra digitala kampanjer.

En alldeles för bred yrkestitel

Med andra ord är ”kommunikatör” en alldeles för bred yrkestitel. Det vore som att kalla alla som är involverade i ett stort byggprojekt för ”byggare” oberoende av om de är arkitekter, besiktare, snickare, byggingenjörer, plattläggare, projekterare, arbetsledare, rörläggare, byggplatschefer, grävmaskinister eller inköpare. Och att samtidigt förvänta sig att samtliga dessa yrkesroller sömlöst skulle kunna utföra varandras jobb, och det helst på deltid eftersom det inte behövs så många ”byggare”…

Använd tydligare yrkestitlar

I stället för att använda det svepande ”kommunikatör” för alla som på något sätt arbetar med något som möjligen skulle kunna associeras med något som kan kallas kommunikation borde vi vara tydligare med vad just den aktuella yrkesrollen innehåller. Det underlättar samarbetet på alla nivåer och förebygger fördomar och missförstånd.  

Rapporten Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som bygger relationer och förtroende lyfter ett antal frågeställningar kring vad som är målet med kommunikatörernas verksamhet, vem som bör kallas kommunikatör, vad det innebär att vara kommunikatör, kommunikatörernas placering i organisationen och vilken roll forskningsresultat inom strategisk kommunikation, ledarskap och organisationsstudier spelar.

Jag tror som sagt att det blir mycket enklare om vi börjar med att klargöra de olika rollerna, bland annat genom att vara tydliga med vad som är strategiskt och vad som är operativt arbete.

Kvinna som står vid en vägg
Hur ser din kommunikativa logik ut?

Va? Har jag en kommunikativ logik? är kanske din första tanke. Ja, det har du, svarar jag.
Den kommunikativa logiken handlar om vilken syn du och din organisation har på kommunikation. Det finns en gammaldags syn – kopplad till ”gammelmedia” – där det handlar om att producera och skicka ut information. Mer nutida – kopplat till bland annat sociala mediers möjligheter – är att skapa gemenskap och förståelse samt att bygga ömsesidigt givande relationer.

Den andra punkten i den nyutkomna slutrapporten från Lunds universitet Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som bygger relationer och förtroende lyder: ”Utgå från den kommunikativa logiken!”

I rapporten sägs att flera forskningsprojekt tydligt visar på behovet av ett skifte i synen på kommunikation. Att trots att kommunikation handlar om att skapa dialog och ömsesidig förståelse går det mycket långsamt framåt. Snarare upplever jag att det verkar som om den gammaldags synen på kommunikation som att ”sända, övertyga och påverka” blir allt starkare.

Det är som om det inte hänt någonting alls. För många år sedan var jag kommunikationsansvarig i en väletablerad organisation. Jag gjorde mitt bästa för att bidra till just de här goda relationerna och den gemensamma förståelsen, både internt och med externa samarbetspartners. Det ledde till att jag kallades till ett möte med chefen och HR-ansvarig som tydligt talade om för mig att ”här sysslar vi inte med kommunikation, här sysslar vi med att sprida information”. Jag höll mig för pannan och undrade inom mig vad jag gjorde där, om jag skulle söka nytt jobb. Men jag höll ut, och några år senare höll chefen ett tal där han tackade mig för att jag hade infört kommunikation i organisationen.

Men det här var som sagt för många år sedan. Synen på kommunikation borde ha ändrats. Naturligtvis behöver det fortfarande produceras texter, bilder, filmer och annat informationsmaterial. Men innan detta görs MÅSTE organisationen ha tagit sig en rejäl funderare på vad den behöver göra för att skapa mening och dialog som stämmer överens med organisationens målsättningar och visioner. Alltså fundera igenom sin kommunikativa logik. Lägga en plan för vilka aktiviteter som leder i önskad riktning, vilka aktiviteter som stöttar och kompletterar varandra, inklusive var just de mest ömsesidigt givande dialogerna kan uppstå.

Använd till exempel inte bara de sociala medierna för att ”sprida information”, utan använd de sociala medierna till att vara just social – till att bygga och upprätthålla relationer med de personer som är viktiga för din organisation! Rätt använt kanske det kan skapa ett större värde än marknadsundersökningar…

Akrylmålning med fyra hästar i olika färger
Vilken är din ledningsfilosofi?

Ledningsfilosofin formar hela organisationen, inklusive på vilket sätt medarbetarna förstår sina roller och vilken information ni behöver dela med varandra.

Den nyutkomna slutrapporten från Lunds universitet Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som byggger relationer och förtroende lyfter tio viktiga punkter för en organisation. Den första punkten lyder kort och gott: Diskutera ledningsfilosofin kontinuerligt!

Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, som i sin tur betyder att göra gemensamt. Organisationskommunikation handlar med andra ord om att skapa förståelse och gemenskap inom och kring en organisation. Ett vanligt misstag är att utgå ifrån att kommunikation har skett! Ledningen tror att medarbetarna är insatta i hur organisationens filosofi, visioner och målsättningar ser ut. De har ju själva arbetat med dessa frågor under lång tid och därefter publicerat sina resultat på intranätet. Medarbetarna tror å sin sida att ledningen förstår var det finns problem, de har ju sinsemellan diskuterat detta under lång tid.

Det aktiva lyssnandet är alltså viktigt för att förstå om du har lyckats att skapa gemenskap, vare sig din organisation är hierarkiskt uppbyggd eller platt. Alla, oberoende av roll, behöver ha en likartad syn på hur organisationen ska fungera och vad som är prioriterat. Utan dessa gemensamma synsätt finns annars risken att olika medarbetare (i bästa välvilja) tolkar organisationens ”varför” på sitt eget sätt och agerar därefter. Resultatet blir inte bara onödiga interna konflikter utan även en organisation som spretar och tappar fart.

Hur rör sig informationen?

De flesta organisationer har någon form av administrativ struktur som kan beskrivas i ett schema. En vanlig tankevurpa är att kommunikationen fungerar ungefär på samma sätt – att information följer schemats linjer för att så småningom nå fram till utvalda medarbetare. Och att även medarbetarna följer den här modellen när de utbyter information med varandra.

Verkligheten ser annorlunda ut. Information är osynlig och rör sig på ett komplext sätt i flera olika riktningar. Ibland bromsas flödet upp och till och med stannar. Ibland förändras informationen på vägen.

Fundera vidare

  • På vilka sätt visar det sig om medarbetarna är medvetna om organisationens filosofi och målsättningar?
  • I vilka sammanhang når information fram? Vad leder det till?
  • I vilka sammanhang når information inte fram? Vad leder det till?
  • Vem lyssnar på vem? Varför?
  • Var sker det oväntade? Varför?
  • Var finns det motstridiga uppfattningar? Varför?

Vad vill din organisation?

En verksamhet måste ha tydliga målsättningar och en tydlig filosofi. Alltför ofta har jag stött på organisationer och projekt som inte riktigt vet vad de vill – och som hoppas att detta ska kunna åtgärdas med ”mer kommunikation”.

Det blir ett omöjligt uppdrag. Informationsflödena inom och runt en organisation bygger nämligen på att organisationen vet vad den vill. Det strategiska kommunikationsarbetet använder olika typer av aktiviteter för att göra verklighet av de levande visioner och målsättningar som lednings- eller arbetsgruppen har tagit fram.

Foto på en blå filt som titar på ett äpple
Vad gör AI med oss som människor?

Naturligtvis finns det mycket gott att säga om AI. Det ger fantastiska möjligheter till förbättringar och framsteg inom väldigt många områden. 

Men.

AI kan bland annat användas för att skapa texter, bilder och filmer av så hög kvalitet att det är svårt att avgöra om de är skapade ”på riktigt” eller av en dator.

Det ställer till det rejält i samarbete och kommunikation mellan människor. Redan nu behöver jag dagligen fundera och utvärdera kring vad som är äkta och vad som är påhittat. Jag vet inte alltid om jag har kontakt med en dator eller med en människa. Inom en snar framtid kommer det att i stort sett vara omöjligt att veta vad som är vad. 

Demokrati, tillit och samarbete

Jag funderar också på vad det i förlängningen innebär för demokratin. Hur påverkar det tillit och samarbete mellan människor om vi ständigt möts av olika versioner av ”verkligheten” eller ”sanningen”? Hur ska vi kunna bygga tilltro och förtroende? Hur ska vi kunna veta om en (politisk) ledare verkligen säger eller gör det som vi ser att ledaren gör på videon? Hur ska vi veta vilka vi ska rösta på? Hur ska vi kunna lita på att det vi hör och ser verkligen sker?

Hur länge orkar vi?

Kanske kommer vi att helt och hållet tappa tilltron till digitala kanaler när vi inte längre orkar att ständigt försöka kontrollera vad som är sant och vad som är olika typer av försök till påverkan åt det ena eller andra hållet. Det blir som en gigantisk desinformationskampanj som som i sin tur skapar rejäl instabilitet i samhället.

Hur är dina tankar i sammanhanget?

Hästskulptur i polymerlera som tar en selfie
Så kan du styra algoritmerna

Du kanske tänker att du blir styrd av algoritmer – men i själva verket har DU stora möjligheter att påverka vad som ska visas.

Först och främst: Vad är en algoritm?

I sociala och digitala medier är det en samling regler som väljer ut vad som ska visas för just dig. Det påverkas till mycket stor del av vad du visat intresse för tidigare. Du behöver inte ens ha gillat eller klickat – det kan räcka med att du stannat upp i ditt scrollande en aningen längre stund. Vad som visas i ditt flöde beror också på vad dina vänner eller personer som på något annat sätt liknar dig (kan vara geografi, intressen, ålder etc) i sin tur har visat intresse för.

Negativa nyheter prioriteras

Vi människor verkar dras till negativa nyheter och konflikter. Det leder till att de som producerar nyheter gärna lyfter fram konflikter eftersom det ger mer klick, och i sin tur ökade intäkter.

Och algoritmerna hänger på och förstärker effekten, det blir mer av det som folk klickar på. Prova att göra en egen undersökning: Följ under 2-3 dagar några av dina vanliga nyhetskanaler. Fundera på hur politik och andra händelser beskrivs. Hur ofta handlar det om negativa saker, konflikter och starka ord, till och med personliga påhopp? Hur ofta handlar det om positiva saker, väl fungerande lösningar eller konstruktiva förslag?

Vad kan du göra?

Egentligen är det enkelt. I ditt digitala flöde väljer du inte bara sådant som du blir triggad eller upprörd av, utan även sådant som handlar om konstruktiva diskussioner och som lyfter den komplexitet som vårt samhälle bygger på.

Ju fler vi är som aktivt väljer bort att ägna tid och klick åt förenklingar, personangrepp och hatretorik, desto mindre belöning får de som ägnar sig åt det. Ju fler vi är som väljer att ägna tid och klick åt konstruktiva förslag och dialog, desto mer belöning får de som ägnar sig åt det.

På så sätt kan vi alla dra vårt lilla strå till den stora algoritmstack som väljer vad som ska visas på våra skärmar. Vi kan alla bidra till att lösa upp låsta positioner när vi visar att vi premierar sådant som leder till utveckling och konstruktiv dialog.