Sök efter:
Akrylmålning med fyra hästar i olika färger
Vilken är din ledningsfilosofi?

Ledningsfilosofin formar hela organisationen, inklusive på vilket sätt medarbetarna förstår sina roller och vilken information ni behöver dela med varandra.

Den nyutkomna slutrapporten från Lunds universitet Kommunikativa offentliga organisationer – Strategisk kommunikation som byggger relationer och förtroende lyfter tio viktiga punkter för en organisation. Den första punkten lyder kort och gott: Diskutera ledningsfilosofin kontinuerligt!

Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, som i sin tur betyder att göra gemensamt. Organisationskommunikation handlar med andra ord om att skapa förståelse och gemenskap inom och kring en organisation. Ett vanligt misstag är att utgå ifrån att kommunikation har skett! Ledningen tror att medarbetarna är insatta i hur organisationens filosofi, visioner och målsättningar ser ut. De har ju själva arbetat med dessa frågor under lång tid och därefter publicerat sina resultat på intranätet. Medarbetarna tror å sin sida att ledningen förstår var det finns problem, de har ju sinsemellan diskuterat detta under lång tid.

Det aktiva lyssnandet är alltså viktigt för att förstå om du har lyckats att skapa gemenskap, vare sig din organisation är hierarkiskt uppbyggd eller platt. Alla, oberoende av roll, behöver ha en likartad syn på hur organisationen ska fungera och vad som är prioriterat. Utan dessa gemensamma synsätt finns annars risken att olika medarbetare (i bästa välvilja) tolkar organisationens ”varför” på sitt eget sätt och agerar därefter. Resultatet blir inte bara onödiga interna konflikter utan även en organisation som spretar och tappar fart.

Hur rör sig informationen?

De flesta organisationer har någon form av administrativ struktur som kan beskrivas i ett schema. En vanlig tankevurpa är att kommunikationen fungerar ungefär på samma sätt – att information följer schemats linjer för att så småningom nå fram till utvalda medarbetare. Och att även medarbetarna följer den här modellen när de utbyter information med varandra.

Verkligheten ser annorlunda ut. Information är osynlig och rör sig på ett komplext sätt i flera olika riktningar. Ibland bromsas flödet upp och till och med stannar. Ibland förändras informationen på vägen.

Fundera vidare

  • På vilka sätt visar det sig om medarbetarna är medvetna om organisationens filosofi och målsättningar?
  • I vilka sammanhang når information fram? Vad leder det till?
  • I vilka sammanhang når information inte fram? Vad leder det till?
  • Vem lyssnar på vem? Varför?
  • Var sker det oväntade? Varför?
  • Var finns det motstridiga uppfattningar? Varför?

Vad vill din organisation?

En verksamhet måste ha tydliga målsättningar och en tydlig filosofi. Alltför ofta har jag stött på organisationer och projekt som inte riktigt vet vad de vill – och som hoppas att detta ska kunna åtgärdas med ”mer kommunikation”.

Det blir ett omöjligt uppdrag. Informationsflödena inom och runt en organisation bygger nämligen på att organisationen vet vad den vill. Det strategiska kommunikationsarbetet använder olika typer av aktiviteter för att göra verklighet av de levande visioner och målsättningar som lednings- eller arbetsgruppen har tagit fram.

Foto på en blå filt som titar på ett äpple
Vad gör AI med oss som människor?

Naturligtvis finns det mycket gott att säga om AI. Det ger fantastiska möjligheter till förbättringar och framsteg inom väldigt många områden. 

Men.

AI kan bland annat användas för att skapa texter, bilder och filmer av så hög kvalitet att det är svårt att avgöra om de är skapade ”på riktigt” eller av en dator.

Det ställer till det rejält i samarbete och kommunikation mellan människor. Redan nu behöver jag dagligen fundera och utvärdera kring vad som är äkta och vad som är påhittat. Jag vet inte alltid om jag har kontakt med en dator eller med en människa. Inom en snar framtid kommer det att i stort sett vara omöjligt att veta vad som är vad. 

Demokrati, tillit och samarbete

Jag funderar också på vad det i förlängningen innebär för demokratin. Hur påverkar det tillit och samarbete mellan människor om vi ständigt möts av olika versioner av ”verkligheten” eller ”sanningen”? Hur ska vi kunna bygga tilltro och förtroende? Hur ska vi kunna veta om en (politisk) ledare verkligen säger eller gör det som vi ser att ledaren gör på videon? Hur ska vi veta vilka vi ska rösta på? Hur ska vi kunna lita på att det vi hör och ser verkligen sker?

Hur länge orkar vi?

Kanske kommer vi att helt och hållet tappa tilltron till digitala kanaler när vi inte längre orkar att ständigt försöka kontrollera vad som är sant och vad som är olika typer av försök till påverkan åt det ena eller andra hållet. Det blir som en gigantisk desinformationskampanj som som i sin tur skapar rejäl instabilitet i samhället.

Hur är dina tankar i sammanhanget?

Hästskulptur i polymerlera som tar en selfie
Så kan du styra algoritmerna

Du kanske tänker att du blir styrd av algoritmer – men i själva verket har DU stora möjligheter att påverka vad som ska visas.

Först och främst: Vad är en algoritm?

I sociala och digitala medier är det en samling regler som väljer ut vad som ska visas för just dig. Det påverkas till mycket stor del av vad du visat intresse för tidigare. Du behöver inte ens ha gillat eller klickat – det kan räcka med att du stannat upp i ditt scrollande en aningen längre stund. Vad som visas i ditt flöde beror också på vad dina vänner eller personer som på något annat sätt liknar dig (kan vara geografi, intressen, ålder etc) i sin tur har visat intresse för.

Negativa nyheter prioriteras

Vi människor verkar dras till negativa nyheter och konflikter. Det leder till att de som producerar nyheter gärna lyfter fram konflikter eftersom det ger mer klick, och i sin tur ökade intäkter.

Och algoritmerna hänger på och förstärker effekten, det blir mer av det som folk klickar på. Prova att göra en egen undersökning: Följ under 2-3 dagar några av dina vanliga nyhetskanaler. Fundera på hur politik och andra händelser beskrivs. Hur ofta handlar det om negativa saker, konflikter och starka ord, till och med personliga påhopp? Hur ofta handlar det om positiva saker, väl fungerande lösningar eller konstruktiva förslag?

Vad kan du göra?

Egentligen är det enkelt. I ditt digitala flöde väljer du inte bara sådant som du blir triggad eller upprörd av, utan även sådant som handlar om konstruktiva diskussioner och som lyfter den komplexitet som vårt samhälle bygger på.

Ju fler vi är som aktivt väljer bort att ägna tid och klick åt förenklingar, personangrepp och hatretorik, desto mindre belöning får de som ägnar sig åt det. Ju fler vi är som väljer att ägna tid och klick åt konstruktiva förslag och dialog, desto mer belöning får de som ägnar sig åt det.

På så sätt kan vi alla dra vårt lilla strå till den stora algoritmstack som väljer vad som ska visas på våra skärmar. Vi kan alla bidra till att lösa upp låsta positioner när vi visar att vi premierar sådant som leder till utveckling och konstruktiv dialog.